En go fika i Brunsbuttle
En fantastisk dag med bra väder och inspirationen flödade i
kroppen. Tänk vad fantastiskt det kan vara att bara cykla omkring, se saker,
uppleva miljöer vara en del av ett sammanhang utan att för den skull vara
delaktig. En reflektion: Relationer skapas nog till största delen av språket
och förmågan till gemensam förståelse. Skall tillägas att språk i den meningen inte
bara ska tolkas som verbalt.
Sittande på ett café där det finns en puls av andra
människor gör att min hjärna går igång och blir filosoferande. Cafét var
trevligt och kaffet var gott, vädret disigt med små skurar.
Livet kändes bra,
tog en stilla promenad med cykeln genom byens gågata med mycket affärer och
plötsligt klickar det till i styret tittar ner och ser en del av styret glida
ur och……… tja vad säger man? Som tur är min hjärna lite skum för den börjar genast
leta möjligheter hur detta ska fixas. Specialgrejer det är det och det lär jag
inte hitta här en fredagseftermiddag. Nåja med hjälp av telefon och en
fantastisk livspartner så fick jag tag på cykeltillverkaren i Nederländerna.
Efter diverse mms så fick vi klart för oss vad som behövdes han erbjöd sig att
skicka omedelbart- frågan blev vart? Fredag eftermiddag min hjärna arbetade för
högtryck? Sittande här i fyra dagar – nej det går inte – jag får hitta en
lösning. Jag ska till Amsterdam sa jag skicka till en cykelaffär där och skicka
ett sms med adressen så tar jag mig dit på nått sätt.
Ja hur fixas detta? Järnhandel tänkte jag – där är man säkert
kreativ och har massor av grejer. Ingen kunde engelska – men en man skulle
hjälpa mig jag visade min trasiga cykeldel och han sa direkt att det går inte?
Du får ta dig till en cykelaffär – vart är den då? 20 km därifrån och klockan
är 16 och mitt styre sitter inte fast. Jag står bland muttrar och skruvar och
försöker få honom att hjälpa mig tänka en lösning men han blev bara mer bestämd
att det var omöjligt. Till sist tar han fram papper och penna – då tänkte jag
nu ska han rita en lösning;). Det stod en adress och jag frågade vad jag skulle
ha den till! Det är cykelaffärens adress sa han och stampade iväg.
Snacka om att jag blev taggad! Jag ska hitta en lösning tänk,
tänk, tänk. Lite skruvar, muttrar och brickor – tror ni dom såldes i lösvikt
eller? Har nog 0,5 kg skruvar, muttrar och brickor i cykelväskorna just nu vem
vet när de behövs;)
Lösningen som jag fixade finns nedan på bild – okej inte
världens stabilaste är som att paddla kajak med gummipaddel. Det funkar att
vingla vidare med.
mer kommer när strömmen kommer.